Att skriva rätt är svårt, och vi stöter alla på problem och funderingar som är relaterade till språket. Men att använda ett korrekt skriftspråk är en dygd värd att sträva mot; om du skriver rätt förstärker du skärpan i ditt budskap samtidigt som du har en större chans att behålla dina läsares intresse. Här skriver vi om sex vanligt återkommande språkfel, och berättar om regler som hjälper dig att bemästra dem.
Särskrivningarna är en av det svenska språkets mest omhuldade egenheter, och den som letar efter ledsagning i frågan hittar inte minst lustiga exempel på hur fel det kan bli. Och visst är det viktigt att hålla reda på när ord ska sättas ihop och när de ska stå isär: kassa kistor betyder någonting helt annat än kassakistor, och snabb mat är inte detsamma som snabbmat.
Att särskrivningar blivit ett allt mer förekommande (och påtalat) problem kan till viss del bero engelskans inflytande. I engelskan skrivar man i regel isär substantiv, men huvudregeln för det svenska språket är alltså att skriva ihop.
Oavsett hur långa och krånliga ihopskrivningarna kan tyckas bli är de alltid att rekommendera. Det spelar ingen roll hur många substantiv man sammanbinder: flygplansmodellbyggare, melodifestivaldeltagare och trädgårdsmästarlärjunge ska alla skrivas samman.
Förkortningar sammanbinds vanligen med bindestreck: DVD-spelare, e-post (elektronisk post), LED-lampa.
Bindestreck kan också användas för att sammanbinda främmande uttryck och egennamn: Google-sökning, vintage-mode, bauhaus-arkitektur.
Om ordet består av ett inlånat, särskrivet, ord, använder man oftast bindestreck för att markera de två orddelarna, som i art deco-design.
Detsamma gäller för egennamn och varumärken: Acne-klänning, Comme des Garçons-skjorta.
Kom ihåg: om två sammansatta ord ska bindas ihop av en ’och’-sats måste man lägga till ett bindestreck efter det första ordet: tv- och radiomottagare, första- och andraplats.
”Varför heter det morotskaka, men banankaka?” undrade en DN-läsare nyligen. Svaret är att vi använder sammanfognings-s i vissa sammansättningar men inte i andra. Det finns ingen exakt regel som avgör när vad ska användas, men en tendens är att vi lägger till ett s efter substantiv som är sammansatt av två delar (som i ”mo-” och ”rot”). Således heter det arbetsgruppssbeslut men gruppbeslut, och trädgårdstomte men jultomte. Dock: kärnkraftverk, men kärnkraftsanläggning. Det enklaste brukar vara att söka på det aktuella ordet om du är osäker på om det ska sammanbindas med s eller inte.
Under 1960- och 70-talet rasade en debatt kring huruvida vi skulle börja använda pronomenet dom i text istället för subjekt- och objektformerna de och dem. Nu blev det inte så, och därför behöver vi fortfarande skilja mellan de och dem.
Här finns det dock en enkel regel som underlättar: vi har samma form som de, och oss har samma form som dem.
”Hjälp oss att dra upp båten!” skrivs alltså ”Hjälp dem att dra upp båten!”, och ”Vi ska åka utomlands i maj” skrivs ”De ska åka utomlands i maj”. Testa att byta ut pronomenet varje gång du känner dig osäker, så blir det genast lättare.
… används i svenskan för att markera ägande, eller som en reglerande böjningsform mellan substantiv. Vi skriver husets tak, hattens bräm, sommarens hetta och så vidare.
Ibland ser man genitiv-s utskrivet på engelskt vis: som i Gray’s, Macy’s eller John’s. I svenskan använder vi dock aldrig apostrof när vi beskriver ägandeskap – även om namnet är utländskt ska det alltså skrivas Grays, Macys och Johns. Vid ägandeform av personnamn som slutar på s eller x ska apostrofgenitiv heller inte användas: Tobias kavaj, inte Tobias’ kavaj.
Kom ihåg: om man skriver om varumärken eller egennamn med apostrof, som Tricker’s eller McDonald’s, ska ursprungsformen användas.
Förkortningar ges genitivformen :s om ordet uttalas bokstav för bokstav, som i SJ:s, LKAB:s och SF:s. Om förkortningen uttalas som ett ord gäller dock den vanliga regeln, som i Saabs, Volvos och Aseas.
… kallade anglicismer med ett finare ord, anser vissa att vi ska undvika så långt det är möjligt. Oavsett hur man ställer sig till inlånade nyord så ser det ofta bättre ut om man använder sig av ett motsvarande svenskt uttryck där det går:
Bläddra istället för scrolla
Söka istället för browsa
Hackare istället för hacker
Affärsverksamhet istället för business
Stödja eller utbilda istället för coacha
Nästan vara där istället för vara halvvägs där
Gå till kassan istället för checka ut
… för att nämna några engelska ord och liknelser som ibland används i svenskan.
När det gäller uttryck där vi saknar motsvarande ord i svenskan, eller där det svenska uttrycket kan vara missvisande, får man självklart ta till utländska ord, som blogg, webb och mindfulness.
Vissa internetrelaterade ord med engelskt ursprung är svåra att böja. Då är det ibland bättre att använda en svensk omskrivning:
Att använda Facebook istället för att Facebooka.
Flera gilla-klick istället för likes.
Förkortningar har blivit allt mer populära i vårt språk, kanske på grund av att vi behöver skriva kortare när vi använder telefoner och sociala medier. I löpande text är det dock att rekommendera att man försöker skriva ut förkortningar, dels för att det ser bättre ut och dels för att det gör texten lättare att läsa. De vanligare förkortningarna, se nedan, passar bättre i löpande text, men kom då ihåg att använda dem rätt.
Så här skrivs några vanliga förkortningar, med de utskrivna uttrycken i parentes:
M.m. (med mera)
Bl.a. (bland annat eller bland andra)
Dvs. (det vill säga)
Etc. (etcetera)
Fr.o.m. (från och med)
M.fl. (med flera)
Osv. (och så vidare)
S.k. (så kallad)
T.ex. (till exempel)
T.o.m. (till och med)
Däremot kan du självklart använda sig av förkortningar om du anser att det är relevant för sammanhanget, exempelvis om du skriver en facktext där alla förstår innebörden av förkortningarna, eller om du helt enkelt har ont om plats för din text.
Språkrådet publicerar kontinuerligt böcker med svenska språkregler. På deras webbplats har Språkrådets frågelåda många bra svar på vanliga och mindre vanliga språkfrågor. Här finns också en lista med språktips.
Tyda är ett användbart verktyg för översättningar mellan engelskan och svenskan.
Den nedladdningsbara broschyren Myndigheternas skrivregler innehåller goda rekommendationer för ett korrekt skriftspråk.
Nyhetsbyrån TT:s TT-språket är en bred och väluppdaterad språkguide, som framför allt innehåller tydliga råd om aktuella begrepp.
